Våra vänner från Sigtuna, Kerstin och Bengt tipsade oss om ett ställe called Montecristo, som ligger inte så långt ifrån San Fernandez. Förbi Pärlfabriken Canaria Pearls.Ett sagolikt vackert ställe, med alla de sorters växter, konstutställningar, restaurang och vilken atmosfär, vilket byggnadsverk utmed berget. Uppbyggt av miljontals stenar, vattenfall, tupp med höns, kanariefåglar och fiskar i dammen. Ett par kattungar mötte oss och Berit föll pladask. Den ena av dom följde oss upp och liksom visade vägen. hammocken hade tak av palmblad förståss. Här fanns en altartavla och altare. Populärt att gifta sej här. Men prällen hade semester, så det blev ingenting nu heller. Man blev hänförd av den här platsen. Rekommenderar stället när ni kommer till GC.
Vägen hit liknar mycket en stenöken men är kantad med små hus och trädgårdar. Massor av Bouganvilla och den här julstjärnan går inte av för hackor.
Vi drog också iväg till Mogán för att säga adios till vännerna Brian och Janet därstädes. Vi kanske ses i Februari igen hälsade vi och Brian skrattade som en jordbävning när Berit uttryckte förhoppningen att beslut om Tattoo på armen kanske mognat då.
Inrikespolitiskt i Sverige noterar jag att Fru Olofsson börjar sättas åt av sina egna. Har väntat på det, men tålamodet med henne har berott på att hon satte igång ett nytänkande. Vadå nytänkande ? Att sälja ut partiets ideologi för att få samregera med de andra högerpartierna.
I spetsen för kritiken hörs snorungarna från Stureplan, som uppmuntrat henne att sälja ut allt innehåll i partiets historia. Märkligt. Att de inte vet hut. Sjufalt hut.
Nä bort från Stureplan och ta tillbaka väljarna som vill ha ett kärnkraftsfritt samhälle, fungerande glesbygd och decentralisering av makten istället för koncentration till Bryssel.
Adios
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar