Puerto de Mogán
here we comes
 |
| Så vi begav oss gåendes den kilometerlånga strand- promenaden till Tropical mina Ben och jag. |
 |
| Där hoppas vi att någon "Global Bus" kanske kommer enligt tidtabell........ |
 |
| .....men det gjorde den ju inte förståss, men den kom, fast inte den vi trodde, utan en med annat nummer än det som stod i turlistan som Britt hade fått för en månad sedan. När spanjackerna ska trycka turlistor är dom snabbare än blixten. Så jag förstår chaffisarna att dom inte kan hålla tiden för dom vet inte själva och hinner inte lära sej en ny förrän det kommer en ny...... och så håller det på. Hasta manana. Vi tog en buss härifrån och inte 1:an som stannar "hemma" för att vi skulle slippa åka bussrally den vanliga vägen med 100-metersstupen på serpentinvägarna. Men istället stannade den här 32:an vid varje mjölk- brygga genom hela "Plinglé" (förkortad version av Playa del Inglés). |
 |
| Väl framme vid den vanliga busshållplatsen stötte vi på detta jätteträd som stod i vägen för oss på trottoaren. Tror det är ett eucalyptusträd. |
 |
| Nu är det ju 2 år sedan vi var här sist, så för all del, men det går inte att känna igen. Man bygger och bygger, och bygger. |
 |
| Den här bredkäftade skyltdockan tittade ut i en av många boutiker (hur stavas) ? Skulle nog stänga mun för det är många getingar ute och surrar. |
 |
| Det är ju så här man känner P.Mogan, dessa härliga portaler med Bouganvilla. (vet att det inte stavas så) Så nu tänkte jag hitta andra vinklar på samma blommor. |
 |
| Som till exempel den här. |
 |
| .....och den här. P.d.M kallas ju Gran Canarias Venedig. |
 |
| Molnen ser mörka och tunga ut, som vanligt, men de hänger över bergen och tömmer sällan sitt regn över PdM. |
 |
| Nu har dom också byggt ut strandpromenaden längre bort, så den här vyn har jag aldrig tagit förr. |
 |
| Personen på bilden har en viss del i text och foto och klär bra i ryggsäck. Shortsen från Dressman i Solna, sandaler från Musti Shop San Agustin, Pikétröjan från Des Nudos, ryggsäcken från marknaden i Vecindario. |
 |
| Här finns det segelbåtar, överallt, massor. Ja bara i vattnet förståss. Puerto de Mogan är platsen för penningstinna dollarmiljonärer och även eurosstinna. Vi stackars pensionärer från Svedala har inte råd äta lunch här inte och Löfvéns hundralapp till oss kommer inte förrän nästa år, kanske om inte flyktingarna snor åt sej den hundralappen också. Det där var inte snällt sagt. Jag tycker visst vi ska hjälpa människor som flyr från krig och helvete. |
 |
| En helt vanlig bild från PdM |
 |
| De här vackra har varit en sväng till Tyskland idag på födelsedagsuppvaktning. |
 |
| Så skulle vi som vanligt hälsa på vännen och tatueraren Brian Carville för en kall bira. Men icke då. Stängt av personliga skäl. De personliga skälen, insåg vi, berodde på att han nyligen genomgott ett äktenskap. eller ingått i, då. |
 |
| Här hackar dom in sej i berget på södra sidan. Snart är det som i Puerto Rico här. |
 |
| När vi väntar på bussen "hem" hittar vi det här fantastiska Jacarandaträdet med de vackra blå blommorna. Jag tycker nog att jag hittade matchningen med de blåa himmelsfläckarna. (tycker jag). |
 |
| .....och här med de blåaktiga balkongräckena. Så var det då hemresan....... Det blev 1:ans buss som drog iväg som en biltjuv genom hårnåls- kurvorna, flitigt tutande. Tittar man ut ser man havet 100 meter ner. Bara ett litet kort räcke som skiljer oss från en säker död om nu chaffisen skulle få för sej att köra över stupet, likt den dåren till flygkapten som körde in i en bergvägg för att han var trött på livet och tog hundratals oskyldiga passagerare med sej i döden. |
Väl hemkomna helskinnade gjorde sej hungern påmind,
så det blev 8:50 restaurangen med Janne från Gävle.
Där stötte vi på Birgitta och Karsten.
Inte alls ovanligt i de trakterna f.ö.
 |
| Vi intog en 3-rätters till ackompangemang av klock- handlaren Mustafa. Billiga klockor tycker han och visst.... |
 |
| På hemvägen visade oss Birgitta den här flera meter höga kaktusen som blommar, precis vid infarten till Shoppingcentret. Jag ser ju mycket och har alltid minst en kamera med mej, men det här fenomenet hade jag inte upptäckt. (Birgitta är inte alls som ni kanske tror, utan hon står och balanserar på en stenmur) Idag (igår) på dagen tog jag flera bilder med riktiga kameran som visas i nästa blogg. Å så imorgon är det stor vinstchans på andelsspelet hos Lenas med små- aporna..... ....som för övrigt har återupptagit försäljningen av de populära negerbollarna.(har det ryktats om idag) |
