Innan det var dags gå på invigningspremiäröppning
av Norsk Fiskemat, promenerade jag min lilla runda.
Mycket och många som motionerar vid stranden har jag sett de
här månaderna, men aldrig en som cyklar
sej upp ur havet. Vad heter sjöjungfrus motsats ?
 |
| Sjöneptun-Neptun |
Så ca kl. 10.00 fm. var vi till premiären när
Norsk Fiskemat skulle öppna.
Björn välkomnar oss i grindhålet. Någon skall ju
vara först och det blev vi. Sista finputsningen pågår
fortfarande och vi återkommer snart säger vi.
Under tiden förflyttar vi oss nedåt i centrats shoppingkomplex
till Blomsteraffären, för när en butik premiäröppnas skall det
gratuleras med välkomnande blommor, har vi lärt oss.
Vi visste ju redan innan, att Björns kompanjon Kennet
mist sin fru bara någon dag innan premiären, så han kunde
tyvärr inte vara med idag. Vi beklagar sorgen för hans del.
När vi återkommer överlämnar vi vårat välkomnande med
ett Lycka till och en blomsterkvast. (liljor)
Det var ju förståss så oväntat, så det fanns inga vaser, utan
medhjälpare fick rusa iväg och köpa.
Om jag inte missförstod, så finns här Kennets dotter
till hjälp under de svåra första dagarna, med mammas bortgång
i Norge och öppningen av butiken.
(har jag fel kommer rättelse)
Utanför butiken finns bord och stolar och vi premiärsatt där med
öl och "snittar" med räkor eller lax.
Har ni hört den här Norgehistorien förresten, apropå fisk ?
"Det var 2 norrmän som var ute och fiskade.
Plötsligt fick den ene napp. Det var en lax.
Lika plötsligt slänger han tillbaka den i havet.
-Varför i helsike slänger du tillbaka den ? sa den andre.
-Jag har inte råd äta så dyr fisk, svarade han. "
Salut för den nya fiskebutiken som många väntat på,
inte minst Berit som som älskar fisk av alla raser.
Så dyker upp en journalissa från Gran Canarias egen
lokala nyhetstidning "Natt och Dag".
Reportage väntas till nästa nummer.
(Det är hon med röda håret och en Nikon på axeln).
Björn kan vare kempeglad för dagen.
Vi kikade in efter att vi kastat stenar på stranden, med gänget.
Då fick vi, Britt, Berit och jag var sina 2 fiskekaker
i öppningspresent. Guud vad läckert.
Jag fotograferade menyn, men som sagt, det har varit lite jobbigt
för kompanjonerna Björn och Kenneth i starten p.g.a. sjukdom då bl.a.
och myndigheterna i Spanien förståss. Hasta Manaña !
Sten i sand på bad-strand.
Man tänker sej nog inte att det kan bli ett fotomotiv.
Men det kan det, tycker jag, men egentligen är det en
sandgroda i Maspalomasöknen.
Torsdag = Stenkastardag.
Här fotar Berit mej, efter att jag äntligen träffat pinnen
och då får man ju äran kasta först.
Dagmar, längst till vänster här i bild, med mörka solglasögon, ville
inte visa för sin Bror, till höger här i bild, med mörka solglasögon,
att hon hejade på mej. Nu vann jag ju inte ändå, för det var
ju någon annan som vann som vannligt.
Som jag uppfattat reglerna, så ska det vara 10 meter till pinnen,
men när jag i ett obevakat ögonblick i smyg mätte,
så var det bara 9 meter, vilket innebar att de flesta (som inte kände till det)
kastade åt he.... för långt. Ikväll såg jag någon med pannlampa som
ännu inte hittat sin sten.
Kvarleva från fordom.
Sovande badvakt i ett älgtorn. Eller är det här ifrån
man skjutit älgen, vars huvud hänger på väggen
i "Skandinaviska".
Spy !
Morsning Bloglovers.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar