En Klassiker (kraftprov)

Idag, juldagen 2011, har jag uppfunnit en ny klassiker.
Vätternrundan har jag kört och resten av klassikerna är
bara småpotatis.

Så idag tog vi med några liter vatten, (Berit bar), och vi

bestämde att gå hela strandpromenaden från S.Agustin till Fyren vid Faro.

Titta på kartan, så förstår ni.

Från vår uteplats ser vi ju ända bort till udden på Maspalomasöknen och

ni har sett på vykort eller mina f.ö.

Vågorna går alltid höga här.

Här ungefär passerar vi spetsen. Vattnet blir varmare och varmare

när man vant sej.

Lååångt, låångt därborta ligger San Agustin.

Vännen Britt brukar gå den här sträckan ibland, men hon har

inte åkt Vätternrundan. Omväxlande svart lavasand och sand från Saharaöknen.

Var tvungen att pusta lite. Det ät tillåtet om man hittar en sten att sitta på

och det är ju inte lätt i öknen. Men jag har alltid en med mej i byxfickan som

funkar bra vid "Stenkastningen".

Det är häftigt att pulsa i sanddrivorna, som om det vore snö.

Phust, phust, nu ser vi Fyren vid Faro.

Härliga bilder kan man få här.

Utmed sista etappen finns speciella platser för både det ena och andra.

Nakna i allmänhet, nakna hetro, nakna homo, nakna bi,

nakna nakna o.s.v. Alla bin är väl nakna förresten ?

Men jag har aldrig förstått varför de ska särbehandlas och varför

de måste ha särskilda festivaler. Eller särskilda bostadskvartér

som i Plinglés, eller egna flaggor.

Jag "råkade" av misstag se en ganska medelålders herre, som tyckte han hade fin

och muskulös kropp och låg och fläkte ut sej på en solstol. Han hade någon sorts

 metallring runt snorren, kanske var det vitguld för att attrahera. Man har ju sett

tuppar som slåss om hönans gunst och har någon en särskilt stor (kam) så

imponerar det på hönan. Men den här jag beskrivit ovan, var dessutom tvungen att dra

lite i den, inte fram och tillbaka, utan bara för att påtala att han hade en snorre,

som var lite finare, kanske.

En gammal vän, numera avliden, brukar fråga kvinnor på puben inför julen: "Har du putsat staken?"

Nä, nu har jag spårat ur totalt och kvinnan på bilden , för det är en kvinna, som hittat

"En plats i solen" har inget att göra med berättelsen.

Där borta vet jag att det finns toalett.

Det här är nå´n sorts ryggsäck med ryggstöd som stöttar upp en kvinna
som vill vara ensam och det får man ju om man väljer ett stenröse.

Nu måste jag erkänna, att vi tog bussen hem från Faro,
någon jä... ordning får det bli.
Bäste vännen Britt, går visst hem också, men så har hon ju inte
cyklat Vätternrundan heller.

Morsning och God fortsättning !

Ps.
Just nu nås jag av beskedet att stormen Dagmar tänker
anfalla i veckan.

Sedan vi kom hit har jag redan klarat av stormen "Berit", men
det gick bra eftersom jag hade henne under uppsikt.

Men Dagmar..... som bor granne här med oss och sin Bror
vet jag inte hur jag ska klara ännu.
Här blåser ju en del nu, men int visste jag det var Dagmar.
Ds