Nu har det gått lite mer än ett dygn sedan vi landade
på Arlanda i Sverige.
Resan med Norwegian direkt till Arlanda var mycket
bra i deras nya plan med bättre utrymme för mina
långa ben och gratis WIFI.
Medan vi packar upp bagaget och letar efter förra
årets vinterkläder, visar jag de sista bilderna från
hemresan innan jag byter filmrulle.
.jpg) |
| Piloten berättade flera gånger var vi befann oss. Det här är Amsterdam från ovan. |
.jpg) |
| Så tuppade jag av en stund och när jag slog upp ögonlocken igen så var vi inne över svenskt Territorium, som synes. |
.jpg) |
| Vi går ner mot landningsbanan. |
.jpg) |
| Bromsklaffarna fälls ut och jag förstår fortfarande inte hur det är möjligt att flyga över huvud taget. |
.jpg) |
| Men det är en härlig känsla när hjulen tar mark. (hjulen,vilken uppfinning föresten). |
.jpg) |
| Nääe, jag är inte rädd att flyga nu, snarare en härlig känsla när piloten drar på för fullt på startbanan och efter nå´n minut är man uppe i himlen. För att inte tala om när hjulen tar mark. Annat var det 1987, när jag för första gången, ensam dessutom, flög just härifrån till San Agustin. Jag hade just fått en liten flaska av omtänksamma arbetskamrater, som jag tog en stänkare av inne på toaletten på Arlanda. (det var före 11 sept.) Väl i planet under starten kallsvettades jag och kramade stolskarmen och tittade i golvet. Men man kan säga att den resan banade väg för fortsättningen på vanan att besöka San Agustin. Det var också då jag första gången såg Lena, numera IT-caféet. Då showade hon med Atlasresor som reseguide. Sedan vet ni hur det fortsatte för henne. Morsning ! Ps Imorgon har vi nöjet inbjuda bästa vännen Åse och Bengt till middag i vårt enkla, men dock hem. När vi kom hem igår efter mer än 4 månaders bortovaro, finner vi lägenheten helt i samma skick som när vi lämnade den i oktober. Varenda blomma levde och jag noterade genast att hon även dammat. Vi har en mörk möbel och jag hade väntat mej ett par cm damm där, men icke. Vattenavloppen var spolade så ingen dålig lukt fanns där. Lokaltidningen och brev snyggt upplagt. Det är så´na vänner man ska ha. Tack Åse. Ds |
Noterade idag att det var tomt på stranden = ingen stenkastare där inte? Tog detta slut när du åkte hem?
SvaraRaderaVi saknar er! Å i morgon saknar vi Terje. I igår saknade vi Laiza å Magne. Nästa vecka kommer vi att sakna Dorith & Are. Å sen åker Björkarna, Raymond, Simon, Kihlmans Å SÅ HILMA TOMT DET KOMMER ATT BLI. Tur att Värmland finns runt krönet - där är alla vänner välbevarade. Om 4 veckor är VI tillsammans men NI skall också ha det bra - ses vi till hösten
SvaraRaderaHåller med att hemma är alltid hemma, men det har varit en fantastisk vinter på Grand Canaria, fint väder och en massa trevligt folk. Frugan har velat stanna en månad till med tanke på kylan ( -20 igår) och all snö som finns kvar.
SvaraRadera