Fest men ingen grisfest

Mina pessimistiska farhågor från igår ang. San Agustins framtid
förbyttes tidig fm till positiva tankar igen.
San Agustin är inte dödsdömt.
(Ior, gå och lägg dej !)

Vill först bara visa en bild till dom där hemma som bor
i Huvudsta, (som vi också gör, normalt), apropå
trafikstockningar. Vi har lite här också, när föräldrar
kör sina barn till privatskolan som finns här.
Men det är en mycket kort sträcka och i tid
begränsat till 30 min. för-eftermiddag.

Vi stötte på en svenskfödd vän som vi lärde känna ifjol och
som driver rest. i Bahia Feliz och satsar på Bar och Pub här i Shoppingcentrat, där tidigare Lenas IT-café låg.
Han såg inga mörka moln. Jag hoppas han har rätt. Det är mycket roligare att vara optimist än pessimist, eller hur IOR ?  (Njaa!)

Det mest förvånande var när vi står och pratar om förr i tiden. Jag berättade att jag första gången var här i San Agustin 1987 och bodde på Tarahal och var på konserten med Charlie Norman, Lennie Norman och Ronnie Gardner på Folias.
Då träffade du mej, för det var jag som presenterade showen, säger han. Jösses ! Vilket sammanträffande !

Vi skulle till San Fernando till fots idag, tyckte Britt och Berit, så jag hänger med, några steg bakom. Jag är ju inte så van vid längre promenader än till puben. Så kom vi då flämtandes fram till ett place called Mackers där kostar cervezan nästan ingenting. Ja du ser själv när jag tog henne bakifrån, på ryggen kort alltså.

Om vi kom tillbaka igen skulle vi få en skylt enligt ovan, som vi kunde ta hem för att presentera på Lejon där cervezan (ölen) kostar lite mer, minst, eller ännu mer.

Dessutom skulle visst Michael Jackson komma nästa week. Men jag tvivlar på det, eftersom jag läst att han är död och begraven.
Vem vet förresten ? Elvis lär komma till Skandinaviska här i San Agustin nästa vecka.

Men prost, älskling !
eller prosit som förkyld.

Så till stackars Britt som trots priset på cervezan tyckte det var för dyrt och tog in ett glas vatten, som hon fick dyrt betala för ........
Skojar förståss, men hon var rädd för att vattnet skulle bli dyrare och det blev det: 1,50 Euro.

När vi sedan gick vidare passerade vi ett kvarter

i Tripoli, som just Nato lämnat efter att det bombats färdigt

och Kadaffi inte återfunnits där heller.

Så till dagens höjdpunkt. Casa Antonio, eller Antonio Grill, som ligger där i San Fernando, nära Playa Inglés. Där hölls i många år de populära grisfesterna, (se "Sällskapsresan"). Själv var jag där 2 gånger. Jag ska inte påstå att jag minns. För minns man så har man inte varit på grisfest. Första gången var 1987. Men nu när jag ser byggnaden minns jag att jag känner igen den, men att den låg här, eller att jag skulle återse den nu i livs levande lite äldre ålder, hade man ju ingen aning om.

Antonio Santana Miranda heter han och han tänkte driva grisfesterna till sin död, men hyreskontraktet sades upp och resebyråernas intresse svalnade så han gav upp.
Man har ju ett par foton hemma som minne, med en hatt på huvudet och en sejdel i handen, för det var ju så man fotograferades.

Hans fru heter Eduarda och de bor på Calle Alcal Marcial Franco i San Fernando. Vet inte om han lever, men i så fall är han 85 år.
Fan vet om man inte skulle ta och hälsa på i så fall. Han tyckte mycket om svenskar (svenskor) och kan prata svenska.

Avslutar med en bild där flickorna sneglar in
i skyltfönster där dom säljer bilar. Vi övervägde om vi skulle köpa en istället för att hyra, som vi har beställt till torsdag.


Sverigebesök
Jag vet inte om hon varit på grisfest, men på fredag anländer
 från Sverige en av våra bästa vänner och nära granne från Solna
för en kortare visit, men det ska bli kul att träffas.
Synd bara att vädret väntas bli ihållande regn
2 veckor framåt.

la bienvenida a Gran Canaria Iris

Morsning Canarylovers !