Sjukt jobbig resa genom norra Stockholm idag, eller hur ?

Igår kväll (natt) då jag min vana trogen satt uppe sjukt för länge dök plötsligt denna skapelse upp sent på Blocket eller hur. Eftersom jag nu börjat söka efter en bil över sommaren som vanligt eller hur, så tände jag sjukt till på denna enl. bilden fina rymliga Volvo som vi nu haft olika varje år, eller hur. 4.500 svenska spänn, med dragkrok och takräck, besikt. till 30 juni åtmindstone.

Så jag mailade sjukt snabbt till personen bakom annonsen för att vara först. Klockan var ju då över midnatt så jag ville inte ringa. Sjukt många människor som liksom jag "jobbar" länge om kvällarna, eller hur ?

På morgonen idag ringer jag personen som sett mitt mail och tänkte kontakta mej. Vi överenskom att han skulle ringa mej senare, vilket han gjorde senare, eller hur.
Underverket fanns att beskåda i Valléntuna och det vet ju alla att det inte är helt lätt att komma till från Solna utan bil, men det går.
Mannen, för det var en man och jag kom överens om att träffas vid Väsby stn, tyckte jag han sa. Han passerade där ungefär så han kunde möta upp mej där. Sjukt bussigt av honom, eller hur ?

Jag sticker nu sa jag, slängde på mej ytterkläderna och hämtade tänderna i glaset och stoppade dom i käften, på med ytterkläderna och puss på Berit. Kommer se´n !

Rusar ner till Huvudsta centrum, kö till bankomaten. Måste ta ut några kronor, köpa refill till mobilen så jag kan ringa om jag åker åt fel håll som jag gjorde ifjol när jag köpte en liknande bil, fast då söder om sta´n. Sjukt va ? Eller hur ?

Springer nerför rulltrappan till perrongen på Huvudsta centrums station, för det är ett tåg på ingång, annars kan jag förlora 8-10 minuter. Det gick sjukt bra och kommer upp fel vid T-centralen. Får gå (springa) Vasagatan fram till pendeltågsspåren.
Jag vistte ju att tåget till Märsta passerar Väsby. Kommer lagom fram till nästa avgång. Sjukt lyckosamt eller hur.
Då jag inte åker så ofta den här sträckan så passade jag på att fråga en kvinna modell yngre som satt mitt emot mej, om stationen efter Upplands Väsby blir Väsby. Ja svarar hon, eller hur ?

Så passerar vi Uppl.Väsby, då telefonen ringer och han är på trå´n. Jag såg dej inte gå av tåget sa han för han visste att jag var med på just det tåget. Jag hade berättat att jag hade svart basker på huve't och det var jag nog ensam om. Men va f.. då ?
Var är du ?
 Jag är just kommen till Rosersberg säger jag. Men då har du åkt för långt säger han. Jag hoppar genast av precis innan dörrarna slår igen och går över till andra sidans perrong.
Nästa tåg kommer om 2 minuter. Han blir då lugn och resan tillbaka påbörjas.

Bilhandlaren möter upp med en gammal mindre lastbil med ett obromsat släp, som man inte får köra mer än 30 km/tim. med. Han var en riktig skrothandlare. På släpet fanns diverse skrot han hämtat någonstans. Det var några km kvar till industriområdet i V-tuna, där "pärlan" skulle finnas, eller hur ? Jag tänkte på skrotet på släpet och den sjukt fina Volvon, enl.bilden. ?????????

Nu börjar det skymma lite också och den fina bilen var inte så sjukt fin ens vid första anblicken.
Slipade rostangripna skärmkanter runt om utan färg. Ville inte starta, gick orent, ungefär på 3 cylindrar, handbromsen hade fastnat, avgassystemet dallrade.
Han hade mycket att styra med där på skrotupplaget så jag såg honom inte så mycket. Jag hade ju redan bestämt mej, vilket förvånade mej själv. Brukar annars gå på det mesta.

Nu började jag känna mej liten, där ute på en skrotgård i mörkret och hur kommer jag härifrån om jag inte köper "skrothögen".

Han, vi kan kalla honom Pekka, för det passar sjukt bra på en skrothandlare eller hur ? Nåväl, han sa när jag antydde att det nog inte blir någon affär, att jag skjutsar dej till Vallentuna centrum, där tar du buss (SL) 610 till Danderyds sjukhus.
Han var en hyvens kille den här skrothandlare Pekka och även om han antydde jag kunde få den för 40 hundralappar, så tackade jag ja till erbjudandet om fri skjuts till Vallentuna centrum.
Ringer nu medan jag väntar på bussen till Berit och berättar att jag har pengarna med mej hem.  Hon blir inte ledsen för det, utan snarare sjukt glad, eller hur.

Eller hur ? 15 min senare var jag på väg söderut igen. Inte mycket folk på bussen så den här chaffisen drog på nästan som de kanariska när dom kör på de krokiga vägarna mot Puerto Mogán.
Inte ofta man blir glad när man ser ett sjukhus, men nu blev jag sjukt glad, nästan som att vara hemma. Byter enkelt till T-banan mot Fruängen (23) som passerar T-centralen för att där byta till Hjulstatåget mot Huvudsta (10).

Eller hur ? Efter en sjukt lång rundresa några mil med olika transportmedel var jag hemma vid ca 19.45-tiden. Resan startade hemifrån ca 15.45.

Då hade jag sjukt missat inledningen på hemmakvällen där Berits barnbarn Daniel inbjudits till kalopsmiddag med äppelkaka som dessert. Det var sjukt gott när jag kom hem till resterna.

                                                         Jakten på bil kan fortsätta.

Har ni noterat att orden eller hur och sjukt, sjukt ofta förekommer i berättelsen ovan. Modeorden avlöser varandra. Har knappt hunnit inse att man ska använda "eller hur" så ofta som möjligt, förrän nu ordet  "sjukt" ska ingå i varje mening. Bloggen idag skulle egentligen handla bara om det fenomenet och då passade reseberättelsen in sjukt bra, eller hur ?

Morsning !