Besök i min hembygd

 

 

När vi ändå hade farten uppe efter resan söderut, tog vi vägen förbi min hembygd.

Inte så ofta man kan komma hit eftersom det är långt från Solna. Ca 20 mil.

Stjärnorps socken i Vreta kloster kommun, var det då. Nu är det Linköpings kommun.
Det är ca 2 mil till Linköping.
Stjärnorp ligger så vackert vid sjön Roxens strand och det var en vacker dag.

Rakt framför pilen vid vägen finns fortfarande kvar min skola, Stjärnorps kyrkskola,
där jag gick 4.e till 6: klass. Magistern Per Eriksson var även kantor och körledare i kyrkan.
Han var av den gamla typen, som inte drog sej för att smälla till på fingrarna med
pekpinnen, En gång gick den av och han blev röd i nyllet.
Uthuset t.h. gömde vi oss bakom då vi behövde "smygröka".

Här finns kyrkan med kyrkogård och den gamla slottsruinen. En stor gård, Stjärnorps gård,
som ägdes av grevesläkten Douglas.
 

Stjärnorps kyrka var från början slottskapell men blev församlingskyrka när
socknen  Stjärnorp bildades 1810.
Här i kyrkan är jag döpt, konfirmerad och en gång vigd.
Tyvärr var inte kyrkan öppen.

Stjärnorps slott uppfördes 1655-1662 och grundades av Robert Douglas.

Stjärnorps slott eldhärjades 1789.
Än idag härjar grevarna Douglas i Stjärnorp.

 Jag testade inte nu. Men förr kunde man
gå trapporna upp till tornet.  Det vajar en vimpel där så det är säkert möjligt..

Som sagt, här är så vackert vid Roxens strand.

Här finns också familjegraven. Pappa, mamma och 4 syskon.
Jag hade med en bukett sommarblommor, prästkragar och blåklint, som
är Östergötlands landskapsblomma.

Innan vi åker måste jag känna om dörren var låst till min gamla skola.
Förr hade man ju lite oskyldiga hyss för sej. Det fanns pennor som man ritade på glas
med så rutan såg sprucken ut. Det gjorde vi en gång på rutan bakom ryggen på mej
och magistern blev rasande när det avslöjades.

Morsning !