Stor dag för en ändå större människa.

Det är den 20 februari 2011

och ute är det minus 15 grader Celsius, Berit fyller år.

Jag är uppfostrad att inte tala eller fråga om en dams ålder, men så mycket kan jag säga, att min framlidne bror Birger, skulle fyllt lika mycket den 22 maj och han var 2 år äldre än jag,

som är född 1943, samma år och samma dag

som Ove Kindvall.

Förberedelserna har varit omfattande. Flera dagar har Berit ägnat åt att göra en betydelselös dag för henne till en
betydelsedag för andra.
(När man fyller år i den här åldern,
vill man ju helst inte veta att man fyller år).
Vi ? hade bjudit många vänner vi känner till öppet hus
eller bord om du så vill.
Från ca 14.00 söndag Em, alltså.
Ingen kom och vad gör vi nu då ?
Det enda vi var säkra på var att Åse von Johansen fra Norge och dragspelsvirtuosen Bengt Arnold, som vi avtalat, skulle underhålla.
Vi väntade och väntade, tittade genom alla fönster........
..........ingen kom.
Jag tänkte på Berit som förväntansfullt står och blickar ut över Krysshammarvägens södra infart.
Vad i helvete ska vi göra med alla smörgåstårtor som blir över ???

Så ringer det på dörren och Huvudstas Roland Cedermark  uppenbarar sej med en  "Ja må hon levatruddelutt" på handklaveret av märket Hagström .

Bästavännen Åse, som jobbat idag , men inte är så tröttkörd
att hon inte orkar med Berit, kramar om och överlämnar ett kluckande paket ......

Waow ! Vilken årgång !
Åse käck och med häftig scarf !!!!

Bengt, min deltidsanställde datakonsult, kramar om Berit vid ankomsten. Sedan har han inte tid mer, för han svarar ju för dansmusiken idag och måste genast stämma
dragspelet.

När det såg som mörkast ut, inga vänner vi känner knackar på, så då får väl jag knacka på själv tycker Berit, för just då hördes nå´t i trapphuset. Då uppenbarade sej närmaste grannen på väg hem till sej. Har du nå´t för dej ? hörde jag Berit sägandes i farstun.
Jag vet inte vad han svarade, men förmodligen svarade han nej, för en minut senare satt han i min fåtölj och tyckte att det här var ju trevligt. Han kastar sej genast över redan hitkomne från norra Norge, vännen Åse. "Drömmen om Elin" ljuder genom bälgen i Bengts dragspel.




Berit längtar efter fler gäster till smörgåstårtorna.

 

Åse vilar ut mellan danserna bland bladen.

Dansgolvet i vår lilla 2:a lagom stort för 2
smäckra damer. 

Bengt "ligger i" hela tiden, spelar Nidälven så det blir korsdrag
i bälgen. Roland Cedermark kan slänga sej i väggen.

Nu ringer det igen på dörren och ytterligare vänner
känner doften av räktårta. Catharina och Paasi, (reservation för stavningen). Äntligen paket det inte kluckar om.

Oj då, här möts man av fotoblixtar. Kul !

Hur många gånger har jag sagt att du inte ska
peka med hela handen ?

Tillsammans med herr och fru Halonen uppenbarar sej
så även Berits "gamle" danspartner,
snickaren Sören, som ser ut att trivas redan i hallen.

Vi väntar på mera smörgåstårta.

Mun full, eller ful mun?

Bengt får inte sluta spela för Sören som eggar upp
honom till maximum av sin kapacitet.

Alltså:
Kvällen inleddes ovisst. Kommer det någon ?
Inbjudningarna var öppna och inget o.s.a. i kanten.
Facit visar att kvällen blev jättelagom.
Alltså lagom många och jättelagom goda vänner
 och lagom goda grannar.

Morsning
och lagom mycket smörgåstårta kvar.